Energi och klimat

Svensk tillverkningsindustri vill att regeringen visar internationellt ledarskap i klimatpolitiken. Ledarskapet ska bygga på en ambitiös politik som skapar tillväxt och konkurrenskraft i näringslivet samtidigt som den uppfyller satta klimatmål. Med välutformade styrmedel kan svensk industri fortsätta tillverka produkter, tjänster och tekniska lösningar som kan bidra till klimatomställningen både nationellt och internationellt. Det finns en enorm potential inom industrin att skapa tillväxt, jobb och välfärd i hela landet.

För att minska utsläppen i industrin och genomföra klimatomställningen fullt ut behövs utöver en välutformad klimatpolitik även välutbildad arbetskraft och framförallt ingenjörer; satsningar på forskning, utveckling, demonstration och spridning av ny teknik; samt tillgång till infrastruktur (elnät, 5G, transportinfrastruktur) och finansiering i form av både privat och offentligt kapital. Dessutom behövs en exportstrategi för att få ut den moderna tekniken i världen och bidra till den globala klimatomställningen.

Den största utmaningen för att lyckas med klimatomställningen är att lyckas med elektrifieringen av samhället. För att minska utsläppen från svensk industri till närmare noll kommer det att krävas enorma mängder fossilfri el. Dagens scenarier från olika prognosmakare visar att elförbrukningen i samhället 2045 kommer att vara minst dubbelt så stor som idag, uppemot 350 TWh mot dagens 140 TWh. Med andra ord kommer det att krävas stora investeringar i fossilfri elproduktion, nätinfrastruktur och modern teknologi. Den moderna tekniken, som inkluderar smarta digitala lösningar, kan hjälpa elsystemet att skapa balans i varje ögonblick, flexibilitet, lagringsmöjligheter och effektiviseringar. I stor utsträckning finns redan teknologin som behövs för utbyggnaden.

Elbehovet kommer även att öka dramatiskt inom transportsektorn när fler lätta och tunga fordon ska laddas med el. Här är utmaningen framförallt att få till en utbyggnad av laddinfrastrukturen så att det går att ladda fordonet med den teknik som krävs, var som helst i landet på kort tid. Finns laddmöjligheterna kommer efterfrågan på olika sorters elfordon (plugg-in hybrider och rena elfordon) att öka. Men om infrastrukturen släpar efter riskerar Sverige att missa uppsatta klimatmål eftersom möjligheterna att ställa om transportsektorn framförallt är genom el och biobränsle. En ytterligare utmaning är att eldrivna fordon fortfarande är mycket dyrare i inköp än konventionella fordon med förbränningsmotor. 

Klimatstyrmedlen för transportsektorn som inbegriper en rad olika styrmedel inklusive bränsleskatter, reduktionsplikt, malussystem, CO2-krav ser inte ut att räcka för att nå 2030 målet. Det finns även styrmedel som har ett annat syfte än att minska koldioxidutsläppen men som också bidrar till minskade koldioxidutsläpp, exempelvis Eurovignette. Styrningen på transportområdet är med andra ord komplex, för att det finns många olika direkta och indirekta styrmedel som interagerar och ibland drar åt motsatt håll (exempelvis reseavdraget). Här har politiken en utmaning i att göra styrningen enklare och mer kostnadseffektiv.

Energieffektiviseringar och smarta lösningar för efterfrågeflexibilitet kan nyttjas för att frigöra mer el och balansera elsystemet. Dessa lösningar kan snabbare än andra alternativ leverera den el som är så hett eftertraktad i hela landet och bidra till stor samhällsnytta. Potentialen för ytterligare energieffektiviseringar är enligt Energimyndigheten relativt stor och behöver ges incitament för att genomföras. Flexibilitetslösningar som kan förflytta elförbrukningen i tid kan avlasta elnätet och skapa en jämnare förbrukning under dygnets alla timmar. Det i sin tur ger lägre och stabilare elpriser för alla. Av dessa anledningar är det viktigt att se till att fler investeringar sker i energieffektiviseringar och flexibilitetslösningar.

För att lyckas med klimatomställningen behöver Sverige lyckas med elektrifieringen. Teknikföretagen har en rad konkreta policyförslag för hur Sverige bygger ut ett elsystem i världsklass:

1. Identifiera och röj undan hinder så att alla fossilfria energislag och tekniker har möjlighet att bidra till ett dubbelt så stort elsystem. Alla fossilfria kraftslag och modern teknik kommer att behövas när elsystemet ska byggas ut och leverera minst dubbelt så mycket el som idag år 2045. Därför behöver existerande regelverk utvärderas och moderniseras för att ta bort hinder som försvårar en snabb utbyggnad. När elmarknadsdesignen nu ses över inom EU är det viktigt att behålla incitamentsstrukturen som finns på den avreglerade marknaden och inte övergå till mer statlig intervention. Det skulle göra mer skada än nytta i tider av elektrifiering och bör motverkas i de kommande EU-förhandlingarna.
2. Utveckla styrningen så att den bidrar till ett fossilfritt elsystem som byggs ut till en låg totalkostnad på ett teknikneutralt och långsiktigt sätt. Kraftslag och tekniker bidrar på olika sätt i elsystemet och det är avgörande för säkerheten att upprätthålla frekvensen i varje ögonblick och samtidigt säkerställa effekt där och när den behövs. Det fysiska elsystemets behov ”glöms” alltför ofta bort när det är bråttom att bygga ut. Tekniska lösningar finns och utvecklas för att kunna ta emot mer väderberoende kraftproduktion framöver. Lika viktigt som att säkerställa de fysiska behoven är det att hålla nere kostnaden för utbyggnaden av elsystemet. Den statliga styrningen måste därför fokusera på att elsystemet ska kunna leverera konkurrenskraftiga och rimligt stabila elpriser där de funktioner som krävs i systemet premieras i stället för enskilda kraftslag. Dessutom måste aktörer som bidrar till obalanser betala för hanteringen av dessa. Förhållningssättet bör vara teknikneutralt eftersom det på förhand är svårt att veta vilka tekniska lösningar som växer fram.
3. Effektivisera tillståndsprocesserna och gör elsystemet till ett prioriterat riksintresse samt hantera acceptansproblematiken. För att utbyggnaden av elsystemet ska kunna ske tillräckligt snabbt måste politiken nu gå från ord till handling med att effektivisera och snabba upp tillståndsprocesserna. Därtill bör elnät och anläggningar för elproduktion göras till ett så kallat riksintresse, så att andra intressen inte ständigt övertrumfar utbyggnaden av elsystemet. Det är även centralt att implementera incitament för att hantera acceptansproblematiken på lokal nivå.
4. Låt elkunderna prissäkra sig samtidigt som de påverkas av timvisa prisvariationer. EU-kommissionen föreslår i sin elmarknadsöversyn att elkunder ska ges bättre möjlighet att välja kontraktsform, framförallt fastprisavtal. Möjligheten till prissäkring är viktig för elkunder ska inte behöva bli räddade av staten i turbulenta tider och inte heller förvänta sig att bli det. Avtal där hela förbrukningen har ett fast pris är dock inte optimalt eftersom de minskar incitamenten till att spara, energieffektivisera och använda elen på ett mer flexibelt sätt. Inriktningen bör i stället vara att elkunder ges bättre möjlighet att prissäkra merparten av sin förbrukningsvolym samtidigt som alla på marginalen känner av timprisernas variationer.
5. Skapa incitament och långsiktiga förutsättningar för ny elproduktion. Att långsiktigt kunna överblicka intäkterna är viktigt vid investeringar i all fossilfri kraftproduktion. De centrala verktygen som EU-kommissionen förslår är så kallade Power Purchase Agreements (PPA) och two-way Contracts for Difference (CfD). Det förstnämnda är mindre problematiskt och redan vanligt förekommande i Sverige. Det sistnämnda innebär i praktiken ett statligt driftstöd där intäkterna garanteras inom ett spann, vilket innebär att de viktiga prissignalerna försvinner. En bredare uppskalning av CfD riskerar att leda till en mer omfattande utbyggnad av väderberoende kraftproduktion än vad elsystemet fysiskt klarar.
6. Säkra finansmarknadernas centrala betydelse på elmarknaden. Finansmarknaderna har en viktig uppgift på elmarknaden genom att vara en central länk mellan producent och elanvändare. Förändringar i existerande regelverk måste vara väl avvägda så att elkundernas behov av stabilitet fortsatt säkerställs samtidigt som kraftproducenternas incitament för investeringar i ny elproduktion behålls. Översynen på EU nivå får inte sätta käppar i hjulet för den finansiella elhandeln som redan finns i Norden och fungerar bra.
7. Satsa på kompetensförsörjning samt på forskning, utveckling och spridning av teknik på elområdet. För att elsystemet ska kunna byggas ut till minst det dubbla på bara några decennier enbart med fossilfri teknik, krävs en storsatsning på utbildningsplatser på högskolor och universitet inom bland annat kraftelektronik och kärnkraftteknik. Därtill satsningar på forskning och utveckling inom alltifrån elnät och kraftproduktion till tekniker för energilagring och smart elanvändning. 

Industriföretag i Sverige är generellt mycket bra på att effektivisera sina produktionsprocesser och minska sin resursanvändning för att minska sina kostnader, vilket bland annat sker genom investeringar i energieffektiviseringar och flexibilitetslösningar. Detta ständiga förbättringsarbete gör det möjligt att vara framgångsrik på den hårt konkurrensutsatta världsmarknaden.

Från samhällets sida finns det en efterfrågan på att göra ännu fler investeringar i energieffektiviserings- och flexibilitetsåtgärder, eftersom de leder till en lägre och jämnare elförbrukning som i sin tur leder till ett lägre och jämnare elpris och ett stabilare elsystem. Med fler investeringar i dessa lösningar kan man på ett kostnadseffektivt sätt snabbt få fram mer el till näringslivet och övriga samhället. Detta är extra viktigt i dagsläget när Sverige är mitt uppe i en elkris, med höga elpriser och risk för bortkoppling, och samtidigt ska elektrifiera hela samhället.

En lägre elförbrukning, som ett resultat av framför allt energieffektiviseringar, gör det också möjligt att ersätta fossilbaserad energi inom industriella processer med den el som är outnyttjad. Det går också att exportera den outnyttjade elen till våra grannländer och där ersätta fossilbaserad energi. Med andra ord kan energieffektiviseringar bidra till klimatomställningen. Dessutom leder en minskad elförbrukning till en lägre miljöpåverkan i stort. 

Eftersom samhället gynnas av den här sortens investeringar har staten och EU satt upp mål för energieffektiviseringar. Det svenska målet innebär att Sverige ska bli 50 procent mer energieffektivt till 2030 jämfört med 2005. Även EU förhandlar om ett nytt energieffektiviseringsmål till 2030 som Sverige behöver vara med och bidra till. Om staten ska lyckas med att nå målen krävs det styrmedel eftersom marknadsincitamenten inte räcker för att uppnå målen. Det beror på att företag gör investeringar i energieffektiviseringar och flexibilitetslösningar så länge de bedöms vara företagsekonomiskt lönsamma. I företagets bedömning tas hänsyn till kostnader som uppkommer för att utbilda personal, skaffa sig kunskaper om tekniska möjligheter, eventuella produktionsstopp som krävs vid implementering, mm. Om samhällets nytta av den här typen av investeringar är högre än den enskilde aktörens nytta finns ett gap som brukar benämnas som ett marknadsmisslyckande och det motiverar statlig styrning med hjälp av rätt sorts styrmedel. 

Energimyndigheten har identifierat att det finns ungefär 20% energieffektiviseringspotential inom industrin och möjligheterna till att investera i flexibilitetslösningar bara växer i den digitala omställningen som pågår. För att realisera potentialen behöver hinder som lyfts av industrin överkommas. Hindren handlar bland annat om att: det tar tid och kostar pengar att ta reda på vilken sorts lösning som passar bäst i den egna verksamheten; det finns begränsningar i kapitaltillgången för framför allt små och medelstora företag, installationen kan ställa till problem och stopp i produktionsprocessen, mm.

För att överkomma de olika hindren behövs flera olika styrmedel. Idag saknas styrmedel för energieffektiviseringar inom industrin. Tidigare har det funnits olika program och finansiellt stöd som ökat incitamenten för den här sortens åtgärder. 

POSITIONSPAPPER HÄR ?? Annars bör vi lägga till vad TE tycker här.