Industriavtalet och lönebildningen i Sverige
Industriavtalet är en avgörande faktor bakom att anpassa svensk löneutveckling till svensk industris internationella konkurrenskraft. Två decennier, 1970- och 80-talen, med okontrollerad huggsexa om lönerna följt av en efterkommande ekonomisk krasch, har efter industriavtalets tillkomst avlösts av snart tre decennier med ordnad lönebildning. Industrins internationella konkurrenskraft har stått i fokus, både i tider av stark ekonomisk utveckling och i tider av kris.
Norm för hela den svenska arbetsmarknaden
Den lönebildningsmodell som gäller för svensk arbetsmarknad och som arbetsmarknadens parter följt sedan tecknandet av Industriavtalet år 1997 utgår ifrån att den internationellt konkurrensutsatta sektorn, som är avgörande för Sveriges välstånd tecknar avtal först. Det avtalet utgör ett ”kostnadsmärke” som sedan utgör en norm inom vilken övriga parter på arbetsmarknaden ska hålla sig. I tider av stor osäkerhet har Industriavtalet varit en stabiliserande faktor.
2025 får 3,4 miljoner anställda nya avtal
Modellen med ett normerande Industriavtal som sluts mellan Industrins arbetsgivarorganisationer och dess fackliga motparter, stöds av både arbetsgivare och fackförbund på svensk arbetsmarknad. För att säkerställa att avtalen på den övriga arbetsmarknaden håller sig inom ramen för industrins normerande avtal har Medlingsinstitutet en nyckelroll.
2025 så kommer i praktiken hela arbetsmarknaden få nya avtal, närmare bestämt 502 avtal som berör 3,4 miljoner anställda ska slutas.
Förhandlingar under tre intensiva månader – start 19 december
Förhandlingarna om ett nytt riksavtal inom industrin inom ramen för Industriavtalet inleds när industrins arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer växlar krav. Inför Avtal 2025 så sker detta den 19 december 2024. I samband med att Teknikföretagen växlar krav med IF Metall, Unionen respektive Sveriges Ingenjörer så hålls en presskonferens.
Parterna har då drygt tre månader på sig att gå i mål; befintligt avtal löper ut den 31 mars 2025. Under den sista månaden av förhandlingar så biträds parterna av opartiska ordförande (OpO). OpO:s uppgifter och befogenheter regleras i Industriavtalet.
Så fungerar kollektivavtal
Ett kollektivavtal är en skriftlig överenskommelse om anställningsvillkor mellan en facklig organisation och en enskild arbetsgivare eller ett arbetsgivarförbund. Ett viktigt syfte med kollektivavtal är att få arbetsfred, det vill säga att förhindra strejker och andra konfliktåtgärder på arbetsmarknaden.
Varje kollektivavtal är ett resultat av förhandling mellan avtalets parter och reglerar bland annat löner, allmänna villkor om formerna för anställning, sjukdom, semester, övrig ledighet och arbetstid samt försäkringsskydd. Kollektivavtalens bestämmelser är specifikt framtagna och anpassade för en viss bransch så att förutsättningarna ska bli så bra som möjligt. Det finns ofta möjlighet att på företagsnivå enas om avvikelser från kollektivavtalets bestämmelser.
Totalt finns fler än 680 kollektivavtal om löner och allmänna anställningsvillkor tecknade mellan arbetsgivarorganisationer och arbetstagarorganisationer, inom såväl det privata näringslivet som inom stat, kommuner och regioner.
Våra kollektivavtal
Teknikföretagen tecknar konkurrenskraftiga kollektivavtal för våra nära 4 500 medlemsföretag. Våra kollektivavtal för arbetare och tjänstemän innehåller bestämmelser om löner, arbetsvillkor, pension och mycket annat. Hos oss på Teknikföretagen finns kollektivavtal som passar både produktfokuserade teknikföretag och företag fokuserade på tekniktjänster.
I Teknikföretagen ingår två arbetsgivarföreningar, Teknikarbetsgivarna och Tekniktjänstearbetsgivarna. Teknikarbetsgivarna tecknar kollektivavtal med IF Metall, Unionen, Sveriges Ingenjörer och Ledarna (Teknikavtalen). Tekniktjänstearbetsgivarna tecknar kollektivavtal med Unionen och Sveriges Ingenjörer (Tekniktjänsteavtalet).
